Nu när semestertider närmar sig uppkommer för många arbetsgivare frågor kring hur semesterreglerna förhåller sig till reglerna om korttidspermittering och vilket utrymme arbetsgivaren har när det kommer till semesterplanering.

Som huvudregel gäller att man som arbetsgivare är skyldig att lägga ut en ledighetsperiod av minst fyra veckor under perioden juni-augusti. Detta gäller även under en period med korttidsarbete. Det är möjligt för arbetsgivaren att förlägga semesterperioden till annan tid om särskilda skäl föranleder det. En överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om förläggning av betald semester är som huvudregel bindande, men kan ändras om parterna är överens därom.

Rätten till betald semesterledighet påverkas inte av att det införs korttidsarbete. Semesterlönen beräknas enligt tillämpligt kollektivavtal, eller om sådant inte finns, enligt semesterlagen. Om det inte går att komma överens om hur semestern ska förläggas är det arbetsgivaren som bestämmer om inte annat har avtalats mellan parterna. Arbetsgivaren ska i sådant fall underrätta arbetstagaren om beslutet senast två månader före ledighetens början. Vid särskilda skäl får ett sådant beslut lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början.

Enligt Tillväxtverkets senaste besked ska all semester räknas som frånvaro vid beräkningen av det preliminära stödet. Detta innebär att arbetsgivaren inte är berättigad till stöd för de dagar som en arbetstagare har semester. När avstämningen sker ska företaget redovisa all frånvaro och om det utbetalade stödet inte överensstämmer med faktisk arbetad tid under stödperioden dras överskottet av från kommande stödperiod.

Om förutsättningarna ändras under en period med pågående korttidsarbete på ett sådant sätt att företagets behov av arbetskraft ökar t.ex. under sommarmånaderna, ska man som arbetsgivare i första hand bemanna med arbetstagare som deltar i korttidsarbetet. Så länge korttidsarbetet motsvarar avtalad nivå under hela avtalsperioden är arbetsgivaren fri att planera arbetstidsminskningen. Det är även möjligt att ändra korttidsarbetets omfattning. Att ta in vikarier eller extrapersonal istället för att låta arbetstagarna som deltar i korttidsarbetet att återgå till arbete kan påverka bedömningen av om företaget har rätt till statligt stöd i sin verksamhet och innebära att man som arbetsgivare blir återbetalningsskyldig.